ja egentligen är jag så fruktansvärt sur och arg att det inte är sant. men jag har något som får mig att dra på mungiporna. jag kommer kunna leva på det här i år och dar. HAHAHA (förlåt;)
eller det finns faktiskt två saker som får mig på bättre humör. det ena viskades i mitt öra under nattens mörkaste timme. den andra fick jag själv bevittna under natt till lördag, i en full bil på väg mot stan. jag gillar er min kära vänner.
det är ni som får mig att gå framåt. utan er så hade jag legat begravd under ett täcke sen länge. men det gör jag inte och tur är väl det.
åter till dagens surhet. den grundar sig i en otroligt dålig insats av mig på fotbollsplan. kasst rent ut sagt. men ja, man är ju inte bättre än vad man gör sig och det var väl inte min dag helt enkelt. synd bara att man som målvakt inte tillåts ha dåliga dagar. eller att man inte bara kan få gå av den där jävla planen och sparka sönder något när den känslan infinner sig. nej då ska man snällt stå kvar och hitta ny kraft och energi någonstans ifrån. inte alltid så kul vill jag lova. mindre skönt är det också i min arm och mina kära knän. men vi biter i det sura äpplet. bryter ihop och kommer igen. eller. eller? hur var det nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar