igår var jag ledig. eller ledig är väl en sanning med modifikation men jag tog mig lite frihet för en dag. dagen erbjöd mig en tur på stan med Sofia. jag gick lös som en galning till skillnad mot vad min shoppingkollega gjorde. två linnen, en skjorta, en kofta, ett par jeans, en hårklämma och ett till linne. japp min garderob behöver verkligen uppgraderas. sen bakade vi pepparkakshus resten av dagen. det tog cirka fyra timmar att göra ett mumin-hus. särskilt fagert blev det inte heller. tror det gick sönder ungefär fem gånger. det obligatoriska momentet att bränna sig på sockret hann vi också med. har en gullig liten blåsa på nagelbandet på höger långfinger. ser nästan ut som att den ska sprängas vilken sekund som helst. även kristyren blev ett misslyckande. den rann ut över hela pepparkakshuset. den enda godisen som fastande i smeten var zoo-apor. så ett tips till den som får för rinnig kristyr är att granera med zoo-apor. det enda lyckade med huset var nog de fina muminfigurerna som vi knåpade ihop. en muminpappa, en muminmamma, mumin, sniff, stinky, lilla my och en hattifnatt. de står och vinkar fint utanför sitt kråkslott.   jag hade även sönder ett dricksglas i all hast. men vad gör det. det var kul i alla fall. och huset blev charmigt på sitt sätt.

nu ska jag analysera, analysera, analysera. älskar att analysera. det sägs ju faktiskt att tjejer alltid analyserar saker för mycket så jag borde ju vara bra på det här. men nja, jag vet inte.

alla barnen leker förstaadventmys utom ida och julia för de skriver dataanalyser.

Massa Ge

ville bara säga att jag och julia nu har avklarat del 2 i teori och metodkursen. ett G som kom väldigt lägligt mitt i denna hysteriska period. skulle någon göra ett studiebesök i mitt huvud skulle den nog vända i dörren. men som sagt livet går vidare. nu inväntar vi resultatet från del 1 med spänning. ska det bli komplettering på kompletteringen eller ska vi slippa undan. efter handledarens lilla tal för oss under gårdagen så har vi nog inga höga förhoppningar om att vi ska få kliva vidare till nästa nivå. för de är ju ute efter progression i utbildningen. progression. så värdelöst.

idag har jag inte lika ont i min skadade vad. har därför varit i våxnäshallen och tränat lite. styrka och löpning. gött. nu ska vi hitta på något att stoppa i magen. undrar vad det kan bli. spänningen är olidlig.

har ont i min kropp. främst har jag värk i mina vader. råkade träna med dem i söndags. de tyckte tydligen inte om det. känns ungefär som att någon hugger tag i dem varje steg jag tar. vaggar därför fram som en anka. känns lite jobbigt faktiskt. vill inte vila en dag som denna. helst skulle jag vilja springa i flera timmar. springa. springa. springa. jag önskar mig något. men jag kan inte säga vad.

det snurrar

det känns som att livet bara flyger fram i en väldig fart. det är ständigt något som händer. är jag inte på jobbet så är jag på skolan. är jag inte på någon av de två platserna är jag ute och tränar. det är knappt att jag hinner blinka så är ännu en vecka över. försöker jag minnas vad jag har gjort under veckan så är det nästan omöjligt för jag bara gör utan att tänka. hela kroppen går på autopilot. lite skrämmande måste jag ändå säga att det är. tänk om det alltid kommer att vara så här. tänk om det är med den här känslan som jag ska leva hela livet. det känns föga kul och inte alls imponerande.

har hängt upp min julstjärna idag. fast i ett fönster som knappt någon ser. och skulle någon julhatare ändå titta dit så struntar jag i det.

hopplöst

sitter hemma idag. ska försöka knåpa ihop några sidor till uppsatsen. något säger mig att det inte kommer gå så bra. det är tusingen svårt. fick i alla fall hem en ny kalender för 2012 från NWT. satte mig direkt och fyllde i 18 januari opponering, 20 januari inlämning av C-uppsats och 31 mars examenshögtid. känns både skönt och skrämmande att skriva in de där datumen. det är skönt att det faktiskt finns ett slut på eländet. men det är skrämmande att tiden rinner iväg och det känns som vi aldrig kommer hinna.