nu ni. en vecka har gått och som den har gått. vi har gått så mycket att det kommer ta hundra dagar innan jag är helt återställd. varmt som tusan har det vart och vi har smält bort. men ack så bra det har vart.
enda missödet var julias bortfall som kom redan på torsdagen...inte kul alls. vi han inte ens se en enda konsert tillsammans. men det kommer väl fler tillfällen antar jag.eller rättare sagt, det vet jag! i höst då du!
men förutom det då så har det varit super.
det började med att jag och kullis lurades lite med de små campingvakterna... och nu i efterhand tycker jag verkligen vi gjorde rätt. tänk om inte Ellen och Matilda hade fått ha sitt lilla tält där bredvid oss. då hade jag dött. nej men det hade vart mindre trevligt;) eller jag skulle kanske ha äcklats ihjäl, på riktigt. servetter och gud vet allt. nej vissa syner önskar bort. men de är söte på sitt sätt.
sen var iaf festen igång. all in som vanligt. tur det kanske annars hade vägen till festivalområdet vart så himlans mycket längre än vad man tyckte då. även om det alltid var lite klaging på vägen dit. matilda tappades bort, fast bara en gång. sen tappades ingen bort något mer. bra jobbat av oss.
Ellen var vår vandrande värdesaksbäraren. väldans skönt. helt slippa tänka på ipod, plånbok, telefon, kamera. och inte en endaste sån grej tappades bort heller. brabra.
på morgonen vaknade man med smått panik över den äckliga värmen i tältet. det var bara att fort få upp blixtlåset och komma ut. gå in i det stora tältet och somna om i en solstol eller på gräset i skuggan. efter att smått ha börjat vakna till liv igen så var det bara att peppa igång igen. att ett glas vin faktiskt kan ta så lång tid på sig ner till magen... sen gå den långa vandringen. se på favorit artisterna (för det var bara de som orkades kolla på). för att sedan ha det skönt på kvällen när solen gått och lagt sig. och kroppen återfick sin fasta form.
komma tillbaka till tältet och solstolen. sitta under en sovsäck. hoppa runt lite. käka en morot. prata om livet och dess tillbehör. för att sist men inte minst mysa ner i sovsäcken.
det fanns väldigt många bra stunder. inte alls många dåliga. det är fint tycker jag. det är trivsamt. livet är ganska simpelt och man kan få leva en liten extravärld för ett par dagar.
musiken är härlig. den betyder så mycket olika. en låt för mig är någon helt annan för dig.att de minnen och känslor som finns där i den, är bara jag som kan känna. så på ett sätt är det, det som är det fina med konsterter. man kastas hela tiden mellan sinnesstämningar det känns skönt. att det kan få vara lite mörkt för en stund för att sedan kastas upp på toppen.
jag skulle kunna leva så där. bara man slipper dela bajamaja med 36 000 andra. det är okej på O-ringen men här vette tusan. spy och skit överallt. ingen handsprit heller. usch. men det gör inget. det var himlans kul ändå.
nu väntar tacos och en sovstund. duscha vore inte helt fel heller. badet efter vägen hem tog nog inte riktigt bort all skit jag har i håret. seriöst så går det att forma hur som helst. men det stör inte. för det är så det ska vara. schleeton är vi allihopa.
kort kommer självklart på bdb. även fast att motiven på bilderna är mindre varierande så är de bra ändå. för det var ju så det var. vi va ganska mycket med oss själva. och det var kul.
tack för en brabrabra festival!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar